Från personalflykt till systemfel – en granskning av Förvaltningen för funktionsstöd

---

Det finns något som skaver när man läser de här två dokumenten bredvid varandra. Först en enkät om varför personal lämnar. Sedan en revisionsrapport som beskriver allvarliga missförhållanden i verksamheten. Det är nästan som att man ser en varningssignal i realtid – som ingen riktigt fångade upp.

Del 1: Varningssignalerna 2023

I undersökningen om avgångsorsaker framträder en ganska tydlig bild. Det handlar inte främst om löner eller arbetstider. Det är något mer strukturellt.

De viktigaste orsakerna till att personal lämnar var:

• Bristande ledarskap
• Dålig arbetsmiljö
• Konflikter på arbetsplatsen
• Hög omsättning av chefer

Faktum är att ungefär hälften uppgav ledarskap och arbetsmiljö som avgörande skäl till att de slutade .

Det intressanta här är att arbetsbelastning inte var huvudproblemet. Det var alltså inte “för mycket jobb” i sig – utan hur arbetet organiserades och leddes.

Det är en ganska klassisk bild, om jag ska vara ärlig. När folk säger upp sig handlar det ofta mindre om själva jobbet och mer om strukturen runt omkring.

En annan sak som sticker ut är att:

• Många upplevde konflikter som inte hanterades
• Chefer beskrevs som frånvarande eller ofta utbytta
• Ledarskapet saknade tydlighet och närvaro

Och ändå – paradoxalt nog – kunde 65 % tänka sig att komma tillbaka i framtiden .

Det säger något viktigt: problemen upplevdes som möjliga att lösa.

---

Del 2: Vad hände sen? (Granskning 2025)

Två år senare kommer revisionsrapporten. Och här blir tonen betydligt allvarligare.

Revisorerna konstaterar att:

• Verksamheten inte bedrivits på ett ändamålsenligt sätt
• Den interna kontrollen varit otillräcklig
• Allvarliga kvalitetsbrister har pågått under lång tid

Det mest uppseendeväckande är dock beskrivningen av ett specifikt boende där:

• Boende utsatts för systematisk vanvård
• Över 500 avvikelser rapporterats
• Brister upprepats utan effektiva åtgärder

Det handlar om saker som:

• Utebliven medicinering
• Bristande hygien och omvårdnad
• Ingen respons på larm
• Bristande bemötande

Det här är inte längre en personalfråga. Det är ett rättssäkerhets- och kvalitetsproblem.

Revisorerna går så långt att de föreslår att nämnden inte ska beviljas ansvarsfrihet .

---

Del 3: Sambandet – det som egentligen framträder

När man lägger ihop de två dokumenten blir sambandet ganska tydligt.

1. Ledarskap → Arbetsmiljö → Personalomsättning

Redan 2023 pekade personalen på:

• svagt ledarskap
• konflikter
• otydlighet

2. Personalomsättning → Bristande kontinuitet

Revisionsrapporten visar senare:

• kompetensproblem
• bristande bemanning
• dysfunktionella arbetsgrupper

3. Bristande styrning → Kvalitetsbrister

Till slut landar det i:

• svag intern kontroll
• utebliven uppföljning
• systematiska brister i omsorgen

Det är nästan en kedja:

Personalproblem → Organisationsproblem → Kvalitetsproblem

Och det är just det som gör den här granskningen så intressant – och ganska allvarlig.

---

Del 4: Hur ser det ut idag?

Det finns ändå tecken på att saker är på väg att förändras.

Enligt revisionsrapporten har nämnden:

• Genomfört externa och interna granskningar
• Börjat stärka styrning och uppföljning
• Tagit fram åtgärder för kvalitet och kontroll

Man har också:

• Infört förbättrad riskhantering
• Påbörjat arbete med systematiskt kvalitetsarbete
• Ökat fokus på egenkontroller och uppföljning

Men – och det är viktigt – revisorerna är tydliga med att:

Bristerna är strukturella och har funnits under lång tid.

---

Det här är egentligen en ganska tydlig lärdom.

Det som började som:

• missnöje med ledarskap
• konflikter i arbetsgrupper

utvecklades över tid till:

• bristande styrning
• kvalitetsproblem i verksamheten

Och i värsta fall:

• direkt skadliga konsekvenser för brukare

Det är inte alltid man ser hela kedjan så tydligt dokumenterad.

Lite krasst sagt: signalerna fanns där redan 2023.
Frågan är varför de inte togs på större allvar då.

---

Jimmy Steffensen


Källa: