När problemen köps bort – om tystnadskultur, ledningsbrister och skattepengar i offentlig verksamhet

2026 – 04 – 02

---

När problemen köps bort – om tystnadskultur, ledningsbrister och skattepengar i offentlig verksamhet

Det börjar sällan med ett stort beslut.
Oftare med något som inte följs upp. En avvikelse som registreras men inte analyseras. En signal som inte når hela vägen upp.

Och till slut: en anställd som försvinner.

Inom Göteborgs Stad, och särskilt inom Förvaltningen för funktionsstöd, växer en bild fram som är svår att bortse från. Det handlar inte bara om enskilda missförhållanden – utan om strukturer där problem inte hanteras öppet, och där ansvar inte tydliggörs.

Ett mönster som inte prövas

Utköp framstår ofta som en praktisk lösning. En överenskommelse som gör att båda parter kan gå vidare.

Men det som försvinner är själva prövningen:

• vad som faktiskt hänt
• vem som bär ansvar
• om det finns systemfel

När konflikter löses utanför formella processer uppstår ett tomrum. Det som borde bli lärdomar blir istället tystnad.

Ledningsbrister som grundproblem

En revisionsrapport från Göteborgs stadsrevision visar att problemen inte kan förklaras av enskilda händelser. Det handlar om brister i själva styrningen.

Granskningen visar att:

• det funnits brister på samtliga nivåer i styrning, uppföljning och kontroll
• det saknats ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete
• ansvar inte har utkrävts trots återkommande brister

Samtidigt konstateras att allvarliga missförhållanden – inklusive systematisk vanvård – har kunnat pågå under flera år utan tillräckliga åtgärder.

Det är svårt att komma runt slutsatsen:
detta är inte bara ett personalproblem – det är ett ledningsproblem.

När information inte når toppen

Granskningen visar också något som är särskilt allvarligt i en offentlig organisation:

• information om allvarliga brister har inte nått högsta ledningen
• fokus i rapporteringen har i hög grad legat på ekonomi
• det saknas dokumentation som visar att vanvård lyfts till ledningsnivå

Det skapar en situation där beslut fattas utan fullständig bild av verkligheten.

Och där verkligheten, i praktiken, kan filtreras bort.

Tystnadskultur – inte som avsikt, utan som effekt

Det är här tystnadskulturen tar form.

Inte nödvändigtvis genom aktiva beslut att dölja problem – utan genom:

• bristande dokumentation
• svag uppföljning
• otydliga ansvarskedjor
• informella strukturer i verksamheten

När avvikelser hanteras som enskilda händelser istället för som mönster, försvinner helhetsbilden.

Och utan helhetsbild – inget ansvar.

Utköp som symptom

I en sådan struktur blir utköp ett logiskt verktyg.

Inte för att lösa grundproblemen, utan för att hantera konsekvenserna:

• konflikter försvinner snabbt
• risk för extern granskning minskar
• organisationen kan gå vidare utan formell prövning

Men samtidigt:

• orsakerna kvarstår
• lärandet uteblir
• mönstren upprepas

Det är inte lösningen på problemet.
Det är en del av problemet.

Skattebetalarna betalar – två gånger

Det finns också en ekonomisk dimension som sällan diskuteras öppet.

Utköp finansieras av offentliga medel.
Det innebär att det är skattebetalarna som betalar.

Men kostnaden stannar inte där.

För när grundproblemen inte åtgärdas uppstår ett dubbelt pris:

• först för själva utköpen
• sedan för konsekvenserna av att bristerna fortsätter

Resurser som skulle kunna gå till kvalitet i verksamheten används istället för att hantera interna problem.

De som inte hörs

Mitt i detta finns de som påverkas mest – brukarna.

Revisionsrapporten beskriver hur personer i särskilda boenden under flera år inte fått den vård och trygghet de har rätt till.

Det handlar om människor som redan befinner sig i en utsatt situation.

När systemet brister i styrning och ansvar blir deras röst den svagaste.

Slutsats

Det här är inte en fråga om enskilda misstag.

Det är en fråga om hur en offentlig organisation fungerar när:

• ledningen inte har full kontroll
• uppföljningen brister
• ansvar inte utkrävs
• problem hanteras utan insyn

Utköp kan framstå som lösningar.
Men i en verksamhet med dokumenterade ledningsbrister riskerar de att bli ett sätt att hålla problemen borta från ytan.

Och då återstår en obekväm men nödvändig fråga:

Är det problemen som försvinner –
eller är det bara spåren av dem?



Sammanfattning av granskningen (2025)

Granskningen av nämnden för funktionsstöd i Göteborg visar på allvarliga och systematiska brister i ledning, styrning och kontroll.

De viktigaste slutsatserna är:

1. Allvarliga brister i styrning och ledning

• Nämnden har inte haft tillräcklig intern kontroll eller uppföljning
• Brister finns på alla nivåer i organisationen
• Ansvar har inte utkrävts trots återkommande problem
  

2. Systematiska missförhållanden i verksamheten

• Boende har under flera år utsatts för systematisk vanvård
• Över 500 avvikelser rapporterades utan att problemen åtgärdades
• Liknande brister finns även på andra enheter
  

3. Bristande kvalitetsarbete

• Det saknas ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete
• Avvikelser har hanterats var för sig istället för som ett mönster
• Ingen samlad analys har gjorts av problemen

4. Sen och otillräcklig reaktion från ledningen

• Nämnden fick information tidigt men agerade först efter medial granskning
• Åtgärder kom för sent i förhållande till problemens omfattning
  

5. Brister i informationsflöde och ansvar

• Allvarliga problem har inte nått högsta ledningen
• Fokus har legat mer på ekonomi än på kvalitet och omsorg
• Roller och ansvar har varit otydliga

6. Konsekvenser

• Bristerna har lett till lidande för brukare
• Förtroendet för verksamheten har skadats
• Nämnden anses ha brustit i sitt lagstadgade ansvar

7. Revisionens bedömning

Revisorerna föreslår att ansvarsfrihet inte ska beviljas

Verksamheten har inte bedrivits på ett ändamålsenligt sätt

Intern kontroll har varit otillräcklig

Jimmy Steffensen