Finns utredningen – eller inte? En fråga om rättssäkerhet inom Förvaltningen för funktionsstöd

I kontakten med myndigheter förutsätts en grundläggande princip: transparens. Den enskilde ska kunna ta del av de handlingar som rör honom eller henne. Men vad händer när en myndighet hävdar att en viss utredning inte existerar – samtidigt som det finns uppgifter som tyder på motsatsen?

Detta är kärnan i ett aktuellt ärende inom Förvaltningen för funktionsstöd i Göteborg.

En utredning som “inte finns”

I ett delegationsbeslut från Göteborgs stad avslås en begäran om att få ta del av en utredning om kränkande särbehandling. Motiveringen är tydlig: utredningen går inte att hitta i myndighetens system och anses därför inte vara en allmän handling.

Samtidigt framgår det att en personalutredning faktiskt har genomförts och att handlingar kopplade till ärendet har skickats ut. Det väcker en central fråga: hur kan det finnas en grundutredning, men ingen utredning om kränkande särbehandling?

Den typen av motsägelse är inte bara administrativ – den rör själva rättssäkerheten.

När dokumentation försvinner

Myndigheten hänvisar till att vissa handlingar inte kan identifieras utan omfattande efterforskning, eller att de helt enkelt inte finns.

Men i praktiken innebär detta att den enskilde hamnar i ett underläge. Om en utredning har legat till grund för beslut, men inte längre går att återfinna, blir det i princip omöjligt att granska hur beslutet fattats.

Det handlar inte bara om tillgång till dokument – utan om möjligheten att ifrågasätta maktutövning.

Överklagande blir nästa steg

När en myndighet avslår en begäran om allmän handling återstår möjligheten att överklaga till kammarrätten.

Men även här uppstår ett problem: hur överklagar man något som enligt myndigheten inte existerar? Den enskilde tvingas argumentera mot ett “tomrum”, trots att det finns indikationer på att en utredning faktiskt borde finnas.

Det gör överklagandet till mer än en juridisk process – det blir en kamp om vad som överhuvudtaget räknas som verklighet i myndighetens arkiv.

Vänskapskorruption eller systemfel?

Frågan som väcks är obekväm men nödvändig: rör det sig om vänskapskorruption, eller är det ett systemfel?

Vänskapskorruption innebär att relationer påverkar beslut, dokumentation eller hantering av ärenden. Det är svårt att bevisa, särskilt när dokument saknas. Men just frånvaron av handlingar kan i sig skapa misstanke.

Samtidigt finns en mer strukturell förklaring: bristande dokumenthantering, otydliga rutiner och system som inte klarar av att spåra ärenden korrekt.

Oavsett vilket är konsekvensen densamma minskat förtroende.

Ett större problem än ett enskilt fall

Det här är inte bara en fråga om ett enskilt ärende.
Det handlar om hur offentlig verksamhet fungerar i praktiken.

När en myndighet säger att:

• en utredning inte finns
• ett diarium inte existerar
• någon historik inte har förts

…då utmanas grundprinciperna i offentlighetsprincipen.

Och då uppstår den kanske viktigaste frågan av alla:
Hur ska medborgare kunna utkräva ansvar om det inte finns något att granska?

Jimmy Steffensen